Arvs- och testamentsrätt

Rätten till en avliden persons egendom eller kvarlåtenskap och förfarandet därmed behandlas först och främst i stadganden om arv, det vill säga regler om vem som har rätt till den avlidnes tillgångar.

Ibland har den avlidne gjort avsteg från de allmänna bestämmelserna om arv i så kallat testamente. Ett testamente ger den avlidne rätt att inom vissa gränser själv bestämma om vem som skall få egendomen efter hans eller hennes död. Ett testamente måste upprättas i en speciell form för att bli gällande. En vanlig typ av testamente är ett så kallat ”Inbördes testamente” vari två eller flera personer ger varandra förmåner av olika slag. Sedan gammalt används detta testamente först och främst av äkta makar och ibland av syskon. Numera används dock testamentet ofta av sambor som av en eller annan anledning valt att bo tillsammans kanske med gemensamma barn utan att ingå äktenskap med varandra.

Slutligen hör till området även bestämmelser om boutredning och arvsskifte.

Advokat Bengt Bråstad har upprättat åtskilliga testamenten, det har rört sig om äkta makar som velat frångå de allmänna arvsreglerna eller sambor som vill komma i åtnjutande av dessa regler utan att gifta sig eller företagare som velat känna trygghet vad det gäller det egna företagets öde efter hans eller hennes död.

Tingsrätter har även lämnat advokat Bengt Bråstad uppdrag att verka som boutredningsman.

Under 2004 har riksdagen fattat beslut om att slopa arvs- och gåvoskatten från den 1 januari 2005. Nu har även Regeringen, tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet, lagt en proposition om att tidigarelägga upphävandet av arvs- och gåvoskatten på grund av flodvågskatastrofen i Asien. Ikraftträdandet föreslås till den 17 december 2004, vilket är dagen efter det att riksdagen fattade beslut om slopandet av arvs- och gåvoskatten.